Halloween idag!

Ett påfund som jag definitivt inte – varken anammar eller gillar! Troligen inte den här gubben heller – eftersom han flytt upp på taket.

Eller är han i själva verket också bara en utklädd halloween-vålnad – på väg ner genom skorstenen?

Snart fullmåne

-          Är det sant – att det bor folk på månen?

-          Nja – där är i alla fall tänt! 

 

Lördagskonstverk?

Nja – inget vidare bra alster; och säkert ingenting för ”Skissernas” heller. Så det blev runda plastarkivet direkt – namnlöst i glömska för evigt! 

Blogg-inlägg nummer 1501!

Och varför inte inleda med ytterligare en lustighet ur ”Skratta med Allers”:

- Varför är havet så salt?
- Det beror väl på all sill!

 

 


Lunds vackraste hus – 2017!

Nyligen lät SDS sina läsare rösta fram förslag på det ”vackraste” huset – här i staden. Vinnare blev – inte oväntat – universitetsbiblioteket (UB) på Helgonabacken. Det är ett utslag, som jag mycket väl kan sympatisera med. Det drygt ett hundra år gamla huset – liksom den betydligt äldre domkyrkobyggnaden – tillhör definitivt mina favoriter. Men på Sydsvenskans bild nedan kommer byggnaden egentligen inte till sin fulla rätt – även om vildvinet är vackert att titta på.


Annars har jag svårt att tänka mig någon finare byggnad – än kyrkan hemma i Baldringe. Detta är min egen bild från i våras. Här pratar vi inte om en byggnad som är ”bara” 100 år gammal; nej Baldringe kyrkas första delar härrör från 1100-talet!
Jag tycker det var lämpligt att ha med denna vackra gamla byggnad i detta mitt blogg-inlägg nummer 1500! Baldringe kyrka fick nämligen också pryda mitt allra första inlägg daterat 2009-07-13. 

Svar på ”Allersnöten”-frågan

Onekligen lite klurigt av korsordsmakaren! 

Nu kan det vara dags!

Efter den första oktober är det inte ovanligt att småfåglarna kan börja behöva lite stödutfodring. I fjol gjorde jag denna frömatarkonstruktion, som har visat sig fungera bra i praktiken. Den ger god plats åt många samtidigt spisande matgäster.

Den är visserligen inte helt enkel att få till, men om det finns intresse, avslöjar jag gärna några av tillverkningsstegen.

Någon har räknat ut (uppskattat), att …

1 MILJARD (1000 miljoner) ORD blir framsagda VARJE SEKUND av hela den nu levande mänskligheten tillsammans. Siffran är ett medelvärde - sett över dygnets alla timmar (år ut och år in) och över jordens hela mänskliga befolkning.
Över tid adderas detta ihop till jättetal – som är svåra att greppa för oss. Möjligen kan en jämförelse med antalet korn i denna ofantliga sandformation (geologisk beteckning: ”sandur”) – strax söder om Hjo vid Vätterns västra strand – vara till hjälp.
Den numerären är definitivt större! :) 

 

Utan ledtrådar!

Precis som i senaste ”Allersnötens” bildkryss; vad föreställer mina bilder nedan?

10 bokstäver

 

 

9 bokstäver

Lycka till med förslagen!

Om jag hade varit hasselmus, …

Över denna nya vägstump - i närheten av Stens huvud – har Vägverket låtit bygga en klätterbro för områdets hasselmöss. Eftersom vägen kommit att utgöra en barriär mellan honornas och hanarnas bon, är tanken (människans alltså), att mössen fortfarande skall kunna besöka varandra – utan att ta den numera livsfarliga gen-rutten tvärs över vägen.

Jag hoppas verkligen, att detta fungerar som tänkt – men jag är tveksam; sett i ett musperspektiv. 

"… åsså han vars namn ja inte vet …”

Texten finns i en gammal fin visa med Monica Zetterlund (Gustaf Fröding?) – och beträffande detta korta utsnitt, kan jag bara hålla med. Namnet på växten nedan – med den packade vita ”fruktklasen” – vet jag verkligen inte. Men den växter vid damm-kanten här intill.

Någon som vet?

Ett resultat av stormen häromdagen?

Avsiktligt eller inte – men den här knallröda jättebollen högt uppe i ett av UB-parkens träd (vid Skissernas) skapar en dissonans som är förbluffande effektfull – och inte alls så tokig; tycker jag! 

 

En antenn –

för cirkulärpolariserade elektromagnetiska rymdvågor?

Nej – detta är vår humlestör med ”stopp” för alltför högtflygande planer på tillväxt uppåt. Och som sådan fungerade den bra sistlidna växtsäsong. 

Så har den faktiskt ändå besannats;

tolvslaget i Sveriges Radios P1 – min gamla farhåga för felaktigt antal klockslag; i själva verket inga slag alls idag! Visserligen var det direktsänd partiledardebatt – men var detta verkligen nödvändigt? :) 

Nedan syns leveransen av ”mindre” klockor till Lunds Domkyrkas nya klockspel härom året (invigning våren 2014).

Vid tjänlig väderlek kan domens största av de gamla klockorna höras ända hit! 

 


Det finns skyltar överallt!

Undrar hur många som följt rådet här –

eller ens lagt märkte till skylten? 
(Vore kanske bättre - om skylttexten uppmanade till dammtorkning lite oftare.)

Nära ”nollan” här - den gångna natten!

Så kanske bäst att göra höstgrävningen med en gång?

 

De gamla preferenserna sitter i!

Att ”hantera” en symaskin har alltid varit en lockelse för min del. Fast till en början – som barn – var det inte själva syendet som drog. Nej då vart det mest fråga om att ”studera” mors gamla trampmaskin på ett annorlunda sätt. Att bara titta på hur saker snurrade och rörde sig, när man trampade för fullt, var behållning nog. För att inte tala om erfarenheten att kunna koppla av och koppla på drivremmen i farten. En brunaktig sak med cirkulärt tvärsnitt; mest liknande ett jättelångt lakritssnöre – ihopskarvat med en klammer av metalltråd. 
Men idag är det annorlunda. Jag har slutat leka med symaskinen – och använder den (en betydligt modernare variant) i stället till att göra nyttiga saker; som till exempel att sy på lappar på mina trasiga gamla jeans.

Då måste man först nåla fast lappen på plats – innan man påbörjar själva syendet. Och nålar är ju vassa som tusan, så lite tjuvstick med åtföljande blodvite måste man vara beredd på. 

"Jättegrytor" –

har ni hört talas om sådana? Jag hade det inte – förrän nu i helgen som gick, då jag besökte Lysekil och blev uppmärksammad på ”fenomenet”. På klipphällarna längs Bohuskusten är de inte så värst ovanliga, fick jag också lära mig – och såhär kan de se ut.

Det rör sig om geologiska bildningar – skapade under senaste istidens tillbakadragandeperiod för säg 50000 till 10000 år sedan. Kolossala smältvattenälvar forsade då fram såväl inne i själva isvolymerna – som mellan isens undersida och blottade berggrundshällar. I dessa hålrum (mellan is och häll) kunde större stenblock kilas fast och därmed orsaka kraftfullt turbulenta virvlar i det framforsande vattnet. Efter ett tag (tusentals år?) kanske ett sådant stenblock lossnade – under krafternas nötande påverkan – och också började rotera i/av de enorma strömvirvlarna; fortare och fortare - troligen tillsammans med annat slipande material som följt med älven. Resultatet blev ett allt djupare hål – en jättegryta i berghällen. 

RSS 2.0