Australiens fåglar

Just den här arten av kungsfiskarna såg jag inte själv i Australien. Den är nog vanligast i den norra delen (NT) – och jag har bara varit i den sydöstra - runt Melbourne och Sydney.

Visst är den väl charmig med sin stora näbb; hela fågeln ryms i en handflata! En riktig tuffing; precis som sin släkting den lite större ”skrattande kookaburran” – vilken jag däremot haft förmånen att se några gånger. 

Nytt i UB-parken

Denna fina lilla ”installation” utanför Skissernas museum (i UB-parken) har nog inte krävt någon större grävskopa för att bli till. Annat är det i övriga staden - där jättemaskiner är i full färd med att vända upp och ner på allt i sin väg (för spårvägsbygget).

Om någon vätte just kommit upp för stegen – ur brunnen, vet jag inte. Vad jag däremot säkert vet är, att sådant småfolk ofta bodde under golvplankorna på de gamla bondgårdarna. Ibland fick de husbondens tillstånd att komma upp på matbordet – och ta för sig av den överblivna kvällsvarden. Det gällde att alltid hålla sig väl med vättarna; annars kunde det gå illa! Inte sällan hände det, att vättarna markerade sin närvaro nyss – med att lämna kvar ett vätteljus. Ett antal sådana har jag själv hittat!

Mer om spårvägsarbetet

Här på Sölvegatan – mellan arkitekturhuset och ekologihuset (med kemicentrum och Ideon Gateway i fonden) – framgår det sedan ett tag, var spår senare skall läggas på den hårdgjorda vallen. Just detta avsnitt påbörjades tidigt, så här har arbetet hunnit längst.

Några meter spår/räls lär man dock (på prov) redan lagt ut vid ena ändstationen (ESS); får se om jag törs ta mig dit och kolla endera dagen. 

Hålet är igenfyllt

För ungefär en vecka sedan ”forcerade” en vilsen bilist ett betonghinder här – och försvann rakt ner i ett djupt dike. Tack och lov kom ingen till skada. Just det hålet var igenfyllt igår – men i stället har nya hål tillkommit. Stora delar av staden är ju helt präglade av arbetena med att åstadkomma en spårvägslinje här i Lund. Igår cyklade/gick jag utmed sträckan för att fotodokumentera eländet/kaoset.

Just här på Karl XI gatan – strax intill Clemenstorgets nordöstra hörn – bodde jag ett par år under min studietid vid LTH. Det var i början på 60-talet – då för övrigt Malmö var i full färd med att AVVECKLA sin spårväg! 

Helgmålsringning

Jo det heter så – även i Sveriges Televisions programtablå. Men hur mycket klockringning brukar det bli? Inte särskilt mycket – som ikväll från Linköpings domkyrka; bara cirka 2 sekunder! Sedan tog en präst direkt över och började ”mässa”. Jag är varken särskilt religiös eller långt åt det hedniska hållet – och jag har absolut ingenting emot präster, MEN helgmålsringning för mig innebär, att det är kyrkklockor som skall ljuda och inget annat – möjligen lite stämningsfull orgelmusik. 
Det finns gott om tid för mässande med predikanter vid alla möjliga andaktstillfällen och gudstjänster – så låt Helgmålsringningen vara fredad från sådant!

I radions P1 kallas motsvarande för Helgsmål – men inte heller där verkar ringningen vara det centrala. Fast då är det kanske – med tanke på namnet – mer motiverat med någon som också säger några ord. 

I centrala Lund –

och inte i någon förgäten landsortsby! Här har grävskopan nyligen gjort sitt – mot ett gammalt kalkvitt gatuhus med svartmålat träplank. Husets profil avtecknar sig fortfarande mot gavelytan på grannhuset.

Kvarterets namn – Blekhagen – vittnar om, att det har idkats linberedning i området?

Uppiggande färgprakt!

Här går vi med stadiga steg längre och längre in i höstmörkret; idag känns verkligen sommaren ganska avlägsen. Men i Australien är det annorlunda – där är temperaturerna just nu väldigt behagliga; bästa tiden att besöka kontinenten! Denna ivrigt ätande fågelflock av vilda Rainbow Lorikeets (blå huvuden) och King Parrots befinner sig i sydöstra delen av delstaten Victoria.

Bild tagen av fb-vänner i Australien. 

Var är hägern?

Här i den stora dagvattendammen har en gråhäger varit en flitig besökare under lång tid. Men nu har den inte synts till - på sin vanliga plats vid strandkanten - sedan ett par veckor. Antagligen hittar den inte mer föda där för tillfället; grodorna har den kanske redan satt i sig – och någon fisk har där nog aldrig funnits. Därtill är dammen troligen inte tillräckligt gammal?

Förr eller senare brukar det alltid finnas någon som sätter ut ”fisk” på dylika ställen. 

Grand Hotell

Senast jag rapporterade från den här platsen, hade man precis rivit den gamla verandan och grävt upp underjorden för arkeologisk undersökning och omläggning av diverse rör och kablage. Sedan har tiden bara rusat iväg – och jag har helt missat den kontinuerliga händelseutvecklingen på plats. Men nu – lagom till allt Mårtensfirande med gåsmiddagar – är två nya verandor färdigställda och invigda.

Exteriört är skapelserna helt klädda i skinande kopparplåt, vilket sannolikt kan vara nog så frestande för vissa nokturna (nattaktiva) långfingrade varelser. 

Svarta löv!

Nej – det bara ser så ut i motljuset. Hasselbuskarnas löv sitter fortfarande kvar – och är gröna; även denna sena höstmorgon. (För ett år och två dagar sedan var allt här i trädgården nedtyngt av ett plötsligt snöfall!)

Hassel och bok sticker ut med att ha väldigt sen lövfällning; först tappade rönnarna sina blad.

Kanske ligger det ändå något i talesättet,

att Norrland börjar strax norr om Hässleholm? Älgar knackar av och till på dörren här nere och enstaka vargar tycker man sig också se emellanåt. Det senaste nu (idag) är en rapport i SDS om lodjur i Karlskronas närområde! Man tror, att detta är en årsunge; född i maj. Den är hursomhelst väldigt fin – och ännu så länge skyggar den inte för människan; rapporteras det. 

Men det hör väl ändå till ovanligheten, att någon björn i vilt tillstånd visar upp sig på våra breddgrader? Fast just detta får mig att tänka på en gammal skröna om en tok i grannbyn – som gick omkring och tog upp beställningar på jaktgevär. Han hade nämligen hört att vintern skulle bli väldigt sträng med mycket snö – och att därför en hel armada av björnar var på vandring söderöver. Bäst att vara beredd – tänkte han. 

Måhända lite skruvad humor?

-          Vilken fin katt du har!

-          Ja igår fick han första priset på en fågelutställning!

-          Hur kommer det sig; han är ju katt?

-          Han åt upp vinnaren!

Observera att katten och fågeln på bilden – inte har med saken att göra! 

”Av många bärs-ar små …

blir det till slut en hel bärs-å!”

 

RSS 2.0