Exotiska småfåglar

Inte är det svårt att tycka om sådana här färgglada fåglar; fåglar i allmänhet – såväl inhemska svenska, som alla andra arter – tillhör definitivt mina favoriter ur naturens rikt sammansatta fauna. 

Tyvärr missade jag fåglarnas namn, men bilderna är tagna i Australien. 

”Händige Harry”

Vid det här laget behöver jag väl inte avslöja, varifrån jag hämtar inspiration till lustigheterna? 
Det var gamla tant Tyra som bett vicevärden om hjälp med att byta ut en trasig taklampa i finrummet.

Gårdsplanen utanför var blöt och lerig den dagen - och Ture klampade in i lägenheten med skorna på. Skräckslagen konstaterade Tyra detta – och följande ordväxling uppstod.

- Skall du inte lägga en tidning under, innan du kliver upp på mahognybordet?
- Nä det behövs inte; jag når upp ändå!


”Geo-caching”

Högt uppe i ett av träden här hänger det just nu en skatt – en så kallad cache, som en snubbe var här och hängde upp igår. Jag iakttog, att en person gick omkring och granskade trädtopparna på ett sätt, som gjorde mig både nyfiken och fundersam. Han medförde ett teleskopiskt 10 meter långt ”metspö”, som han långsamt sköt upp mot grentopparna. Jag tänkte direkt, att detta är skumt – och var på väg att skrida till handling av det lite hårdförare slaget. Men jag lugnade mig – klokt nog. Det visade sig, att han inte alls var ute efter att plundra fågelbon eller på annat sätt störa fåglarna just nu. I stället berättade han allt om denna moderna form av skattjakt. 
Cachen skall gömmas/hängas osynlig för gemene man; endast de som är deltagare i leken – och som tagit reda på positionskoordinaterna (uttryckta i GPS-termer) skall ges anledning att vara observanta just där.

Detta påminner starkt om barndomens gömma-nyckel-lek – där dock ”Geo-koordinaterna” angavs på ett mer jordnära och begripligt sätt; nämligen som fågel, fisk eller mellanrum. Jag skulle kalla läget ovan - för fågel. 
Jag minns en gång, när vi lekte gömma-nyckel, att ingen kunde hitta nyckeln; även gömmaren hade glömt gömstället! Det var fatalt, eftersom nyckeln gick till morfars skänk. Morfar verkade inte särskilt bekymrad själv, men vi barn blev desto mer förtvivlade; i skänken förvarade morfar nämligen också lite godis, som han gärna bjöd oss på. Det löste sig dock med tiden; nyckeln återfanns – och alla blev glada. 

Flyttfåglar

I förra inlägget påstod jag, att en ”Rufous Fantail” var en flyttfågel; en australiensisk sådan. Det föranledde mig också att på facebook posta följande bild – med frågan: ”Vilka av nedanstående fågelarter (om ens någon) är flyttfåglar?”

Svaret från våra vänner ”Down Under” var bland annat, att en Rufous fantail INTE är någon flyttfågel; åtminstone inte i vanlig bemärkelse. Och i så fall är den väl ganska lik vår europeiska knölsvan (till skillnad från sångsvanen)? Slutsatsen blir alltså, att enbart den speciella hönan i bilden är en flyttfågel! Hur då? Jo den fick flytta med oss ut till sommarboendet under några månader – för att sedan fram på höstkanten inkvarteras på en bondgård bland andra tamhöns en bit bort. :) 

Rostgumpad solfjäderstjärt

Denna tätting går under namnet ”Rufous fantail” i Australien, där den är en relativt vanlig flyttfågel som häckar nere i sydöst (Victoria och New South Wales huvudsakligen) under våren/sommaren – men som tillbringar vinterhalvåret längre norrut.

Mycket trevlig att titta på!

Bokar är speciella?

Idag på påskdagen har våra unga bokar här i trädgården ännu inte släppt sina fjolårslöv!

Som vanligt kommer nog inte ”lövtappet” att ske; förrän samtidigt med, att vår-knopparna öppnar sig för den nya grönskan. Men gulsipporna på marken är som vanligt glada åt väderleken just nu. 

Med ljus och lykta

Det är ju aktuellt med traditionell konstrunda – såhär i påsktider. Kanske passar det då, att jag igen visar upp några av mina egna gamla alster, som jag ”snickrade” ihop för ett antal år sedan.

Faktum är, att min pelarborrmaskin var det viktigaste verktyget vid framtagandet av dessa prylar – som samtliga anspelar på begreppet ”ljus och lykta”.

Glad Påsk! 


Gjutformar till fågelbadet

Jag visar gärna några av de gjutformsdetaljer, som jag behövde rita och tillverka för den slutliga gjutningen med betong. En svårighet var nämligen, att hela tiden tänka ”inverterat” under konstruktionsarbetet - samt att också tänka på att alla formdelar skulle kunna avlägsnas från slutprodukten; efter att betongen härdat. Det låter enkelt – men försök gärna själva!

Designmässigt kan jag väl tycka, att även formdelarna blev ganska estetiskt tilltalande? Det kändes faktiskt en smula ledsamt att – i detta skede - behöva tänka sig allt i en raserad ”brädhög” efteråt. 

Kvarnsten?

Jo - jag håller med om, att bilden i föregående inlägg påminner om en gammaldags kvarnsten; i någon slags miniformat. Men det är bara en tillfällighet, att utförandet blev sådant. I själva verket är detta mitt egenhändigt konstruerade och tillverkade fågelbad – med cirkulerande vatten – för såväl badande som duschande gäster. Såhär ser skapelsen ut i ett tvärsnitt.

Tingesten är gjuten i ett stycke – och det gick åt 5 säckar (à 25 kg) torrbetong! Tillsammans med vatten och lite armeringsjärn närmar sig totalvikten 150 kg; alltså inte så lätt att flytta på vid service och rengöring. Bara detta – krävde konstruktionen av en speciell transportramp; efter förebild från rymdraketvärlden. 
Hittills har dock inte badet blivit någon succé bland fåglarna här; de badar mycket hellre i ett enkelt blomkrukefat – placerat direkt på marken. 

Vad är detta?

Prylen har visats här på bloggen förut. Men för er som inte sett den tidigare – eller glömt; vad är det för en tingest?

Fotot är nytaget nu ikväll – och i lite för dunkelt ljus. Trots den kraftiga och byiga västliga vinden underhåller ändå koltrasten oss med sin sedvanliga kvällskonsert! 

RSS 2.0