Imorgon …

går vi in i vår första vintermånad – samtidigt som man i Australien anträder sommaren. De här färggranna fåglarna får bli en symbol för säsongen ”Down Under”.

 

Gammaldags julbord

från Kulturen i Lund.
Går läckerheterna att identifiera?

Slow Fashion = hållbart mode

”Slow motion”, ”slow food”, mm – och nu också ”slow fashion”; tänk så många ’lycksökare’ som kommer att kunna slå mynt av detta! Först jagar mänskligheten på som tusan i alla möjliga och omöjliga sammanhang – för att uppnå vadå? Och sedan kommer reaktionen; med en massa trendigheter och andra påfund – för att bringa tillbaka lite sans och måtta i tillvaron.

Är detta ett exempel på ”slow fashion”?

I så fall tillhör jag hållbart-mode-rörelsen. :) 

Tobaksblad?

Nej! Men vad är det då?
Bilden är tagen idag 2016-11-22 (utomhus)! 

Åskflaska, pisse-barometer (Pisse-Per)

Ja denna enkla lufttrycksmätare har många namn – och nu ikväll visar den på ett rejält lågt barometerstånd.

Och det stämmer säkert; för utomhus är det ett väldigt blåsande och allmänt ”bööst – hyddg”!

Apropå måndagens supermåne

Det är inte helt enkelt, att framför sig se hur det egentligen kan vara så, att månen aldrig visar sin baksida mot oss – här på jorden. Månen roterar ju både runt sin egen axel – och runt oss; d v s jorden!

Själv hade jag glömt bort den fina planetmodell – med rörliga himlakroppar i vårt solsystem – som redan min fröken i mellanskolan plockade fram ur ”materialrummet”. Där framgick det säkert med all tydlighet, hur det hela förhåller sig.
I nedanstående bildserie försöker jag därför nu åskådliggöra en förklaring till fenomenet.

Kolumnen till vänster visar ett helt månvarv i fyra steg. I mittkolumnen indikeras hur stor del av varvet som tillryggalagts – och längst till höger visas åt vilket håll månen (”näsan”) pekar utefter varvet.

Det ligger alltså till på följande sätt. På exakt samma tid som månen snurrar ETT komplett varv runt jorden – så snurrar den samtidigt också precis ETT varv runt sin egen axel! Och då ser man ju, att samma sida (åskådliggjord med en mån-näsa) ALLTID pekar mot oss här på jorden.
Men kan man möjligen tänka sig någon annan förklaring? :) 


”Spig som spig”?

Om vikten av att veta skillnaden mellan spik och nubb; fritt efter ”Skratta med Allers”.

I järnaffären – korthuggen konversation mellan kund och bodknodd:

-          Har ni inga större spik – än de här?

-          Det är inte spik – utan nubb!

-          Har ni ingen större nubb – då?

-          Nej – då blir det spik!

 

Själv har jag aldrig haft några problem med detta; dvs att veta vad spik respektive nubb är. Tidigt fick man lära sig finessen med, att alltid bära med sig ”nunna tretumsspig o lid säckabån i bojselumman”. 


Rätt svar

För fullständighetens skull kommer här en bild på "prylen", innan den börjat sönderplockas enligt föregående två inlägg.
Det var en kaffebryggare (20 år gammal) av märket Melitta. Birger hade ju redan konstaterat detta!
 

"Fredagsnöje" - fortsättning

Här följer ytterligare en bild - efter slutförd dissekering.
Går det att nu se, vad det var för en pryl från början.
Jag kan avslöja, att apparatfelet tyvärr var av icke-reparabelt slag. :) 

”Fredagsnöje”

Har man inget annat vettigt att ta sig före – en fredagseftermiddag; då dammsugningen redan är avklarad, kan man ju alltid försöka dissekera en trasig … .
Ja vad är det för en pryl? Går det att se av denna bild?

Eller den här?

Fortsättning följer – om så erfordras. 


Intelligensjämförelse

Kognitionsvetenskapen omfattar ett delområde som brukar kallas komparativ kognition. Där studerar och jämför man olika djurs (inklusive människors) allmänna kognitiva förmågor och intelligens.

Ett av de ledande forskningsteamen inom området finns vid Lunds Universitet; docent Mathias Osvath och hans forskarlag. De koncentrerar sig huvudsakligen på att betrakta kråkfåglar (corvider – främst korpar och råkor) samt människor och människoapor (hominider). 

I måndags lyssnade jag på ett intressant föredrag (i Ekologihuset) av denne Mathias O (för övrigt en av mina lärare – när jag läste kognitionsvetenskap; grundkurserna i master-programmet), som handlade om de senaste forskningsrönen inom området.
Forskare har ju länge försökt förstå/förklara hur t ex korpar – med sin lilla hjärna – kan vara lika intelligenta som mera ”stor-hjärnade” schimpanser. Nu säger sig forskarna ha bevis för, att corvidernas nervceller (neuroner – centrala byggstenar i en hjärna) är mycket, mycket mindre än hominidernas motsvarighet. Med andra ord; en korps lilla hjärna kan innehålla lika många nervceller som det ryms i en betydligt större schimpanshjärna! De små dimensionerna i fågelhjärnan betyder dessutom extremt korta avstånd mellan olika neuron-områden däri; alltså jämförelsevis mycket snabbare informationsutbyte än i en ap-skalle.
Skall bli synnerligen intressant att följa denna forskning vidare!


En evighetsmaskin (perpetuum mobile)?

I tolvårsåldern (kanske 13) var jag helt övertygad om, att jag hade uppfunnit en evighetsmaskin; d v s en pryl som kunde jobba utan någon energitillförsel. Efter mycket möda (många timmar i vårt ”huggehus” = verkstad) hade jag snickrat ihop något som i princip såg ut som nedanstående principbild (i tvärsnitt).

Men naturligtvis – till min stora besvikelse – rörde sig ”skiten” överhuvudtaget inte alls! VARFÖR? 

Hade jag inte åstadkommit två lika höga vätskepelare med väldigt olika lyftkraft – som skulle ha gjort, att löpbandet börjat rotera via hjulen? Vilken tror ni, att min i förväg förväntade rotationsriktning skulle bli (A eller B i bilden)? 


Borde man köpa en lott idag?

Ur dagens SDS:
 

Matematikspörsmål: X = A + (B x C)

Det obekanta talet X ges av de tre bilderna A, B och C nedan. X formar ett årtal – långt tillbaka i tiden – som i sin tur pekar ut en ort; mycket starkt förknippad med detta årtal. VILKEN ÄR PLATSEN?

A: Norden-landet; de … sjöarnas land.
B: Scoutalmanackan; antalet månadsbilder hittills inklistrade i år.
C: Fruktfatet; antalet äpplen – kvar på fatet. 

Samband?

Den här lekplatskompletteringen – alldeles utanför – har stått halvfärdig bra länge nu. Men igår fick man (parkförvaltningen?) plötsligt eld i baken – och färdigställde skapelsen på en gång.

Staden var ju i övrigt välansad inför påvebesöket, men det är väl ändå att ta i - att tro, att sandlådebygget hade en koppling till påve Franciskus? Fast man vet inte; det ryktades i förväg om, att han skulle övernatta i grannhuset (och inte i Igelösa)! 

RSS 2.0