Rörigt värre!

I Lund uppvärms många fastigheter via stadens fjärrvärmenät. Systemet har många fördelar, men är underhållskrävande – och en inte föraktlig inkomstkälla för den som är lycklig ägare till en grävskopa (kan man tänka). Stadens centrum - som här strax sydväst om Stadshallen – är hårt ansatt av grävare just nu.

De nya jättevida fjärrvärmerören ser ju fräscha och fina ut. Men en hel del av de andra gamla ledningarna på kors och tvärs i gropen ser i sanning vådligt ”muggna” ut!

Sveriges geografi

Vilken svensk stad åsyftas?
 

Visst har tvättbjörnar bra bordsskick!

Kolla här: https://www.youtube.com/watch?v=wBiT_pipKbU

 

Vågar man hoppas på en ny parklind?

Under våren 2013 såg sig ledningen för Lunds botaniska trädgård nödsakad att låta såga ner ett av de mest magnifika gamla träden i parken. Den ståtliga parklinden mitt i centrum av trädgården hade visserligen många år på nacken, men det var ändå sorgligt att se den bringad till marken. Bedömningen i förväg var alltså, att stamkärnveden och vissa andra delar av trädet sannolikt var så angripna av röta, att oberäkneligt nedfallande tunga grenpartier skulle vara en fara för flanerande parkbesökare.  
Det är möjligt, att det var en riktig bedömning, men så värst rutten såg inte själva stammen ut att vara. 

Nu har det snart gått två år och nyligen fräste man bort stubben och det mesta av rotpartiet. Min förhoppning nu är, att parkledningen låter ombereda – byta ut - jorden på platsen och plantera ett nytt träd – gärna en parklind igen – på samma centrala ställe vid lilla dammen. 

Sicka mysiga fåglar!

Tawny Frogmouth har jag visat tidigare - men håll med om, att de är väldigt speciella.

Inte undra på att deras namn kommer sig av det oproportionerligt breda näbbet (syns kanske inte så bra här).

Kommer skatorna att fortsätta bygga på sitt bo?

Härintill finns flera småfågelholkar uppsatta, varför ett nytt skatbo i direkt anslutning till denna plats inte ses med blida ögon. Av någon anledning har skatorna försökt sig på att bygga boet högt upp i en halvmurken pilebuskegren – och kanske är just det en illavarslande situation för deras nya bostads överlevnad. Genom att såga av nämnda gren en bit upp skulle det väl gå att sänka/säkra boet på en lite lägre nivå – och förhoppningsvis samtidigt ge skatparet en vink om, att det nog vore bättre för dem att starta om och bygga ett bo lite längre bort.

OK – efter denna första sänkmanöver sjönk boet (fortfarande helt intakt och med samma GPS-koordinater) med ungefär 1.5 meter. Men skatorna har fortsatt bygga ändå! Hur skall detta sluta?

Föremål för professorsintresse!

Våra vänner i Melbourne har varit först med att upptäcka – och nyligen nu också dokumentera/publicera sin forskning gällande - koalors individuellt olika pigmenteringsmönster kring näsborrarna. För att ge det hela lite mer av akademisk touch, har två doktorer vid Kansas State University varit involverade i slutforskningen och rapportskrivningen.
Metoden innebär att man på håll kan identifiera/spåra djuren på individnivå – utan att störa deras beteende på sätt som brukar vara tillämpligt i många andra forskningsfall.
En av de inblandade koalorna – Clancy – har blivit hederspromoverad på kuppen. Han har dessutom en alldeles egen facebook-sida, där ni kan läsa mycket om koalors liv och leverne: https://www.facebook.com/koalaClancy?fref=ts

  Han skulle bli jätteglad, om ni ville gilla (”like”) hans sida!

Och efter bildgåtan från i förrgår ...

följer här ytterligare en exotisk fågelbild.
 

RSS 2.0