Höstfärger!

Från Botan i Lund idag; dammen invid de tropiska växthusen.
 

Snabbfråga 6

Nu duggar frågorna tätt.
"Ett antal bakterier i en skål delar sig varje minut i två likvärdiga delar - som är lika stora som de ursprungliga bakterierna och som också delar sig från och med nästa minut och så vidare. Skålen i vilket detta händer blir full exakt klockan tolv på dagen."
När var skålen halvfull?
 

Uppfinning eller upptäckt?

Jag har tidigare redogjort för skillnaden här på bloggen.
För att betraktas som en uppfinning i patentjuridisk mening måste ”grejen” vara ny – och då är den också patenterbar, om ett par andra villkor samtidigt är uppfyllda. Kugghjulet borde väl ha räknats till den kategorin, då det började användas av egyptierna för mer än 2000 år sedan?
Men detta kan vi egentligen inte säkert veta, för idag i NyT publiceras en upptäckt från insektsvärlden. Nämligen det synkronismalstrande bakbenskuggsegmentet hos det hoppande krypet Issus coleoptratus (tillhörigt familjen sköldstritar).

Det är universitetet i Cambridge som nu konstaterat detta. Ett sådant hjulliknande kuggsegment har mellan tio och tolv kuggar med en sammanlagd kranslängd av 0.4 millimeter. Genom denna mekaniskt låsta synkronisering av bakbenens hoppgivande rörelse optimeras verkningsgraden - faktiskt utan någon ”central” nervsystemmässig direktstyrning av inblandad muskulatur; som det verkar!
Det vill säga – om någon idag hade försökt att patentera grundkugghjulet, hade detta blivit refuserat med motiveringen: ”avsaknad av nyhetsvärde”.      

Snabbfråga 5

Snabbfrågor har förekommit tidigare på bloggen - och här kommer ytterligare en.
"En djurvaktare på ett zoo har tappat förmågan att skilja på en emu och en elefant. Men han kan fortfarande räkna ögon och fötter. Han räknar till 58 ögon och ¨84 fötter."
Hur många elefanter och hur många emuer finns där?
(Observera att bilden ovan inte har med antalen att göra.)

Vedeldning i universitetshuset härnäst?

Man kan ju undra, när man ser denna "djävla brännesbungke" (som jag skulle ha benämnt saken på ren österlenska).
Visserligen stundar årets Kulturnatt i Lund nu på lördag; så det är väl antagligen därför som denna risiga konstskapelse kommit till? Den bildar ett spann av träpinnar tvärs över fontänen på universitetsplatsen. Kanske inte så orginellt längre - eftersom Nimis (på Kullaberg) redan funnits i många år vid dethär laget. Man skulle rent av kunnat ha varit lite imponerad, om "konstklåparna" väl hade lyckats få till det hela helt utan staglinor, men så väl är det inte. Jag skall väl kanske inte såga (upp) konstverket så direkt - det får någon annan göra senare. :)   

Orange och vitt

Dahlior har alltid tillhört mina favoritblommor. Säkert beror det på, att det fanns gott om sådana i föräldrarnas trädgård, när jag växte upp. Min morfar var speciellt mån om att sköta dem på rätt sätt och lära oss syskon att uppskatta dem - precis som alla andra växter i trädgården. I år har vi äntligen två plantor i vår egen trädgård och efter en trög start, blommar de fortfarande rikligt. Nu gäller det bara att komma ihåg att ta upp rotknölarna innan frosten sätter in.
 

Utfärd

Vi har varit på utflykt - och bland annat gjort en snabbvisit i staden vars kyrka (tornet) ser ut såhär:
Vilken är staden?
Ledtråd: På kyrkans gräsmatta "betar" en ständigt lösgående (självgående) solcellsdriven gräsklippare :).

En märklig jämförelse?

Det har tagit 21 år för ”Trafikverket” att borra sig den knappa milen genom Hallandsåsen. Under motsvarande tidsrymd har mina löprundor adderat sig till svindlande 2730 mil! Inte konstigt att mitt högerknä nu säger stopp och belägg. :)

En häger!

Utöver fiskmåsar, gräsänder, sothöns och svanar har nu också en HÄGER (vid röda pilen) besökt "vår" sjö; endast om man förstorar bilden, går den att skönja. (Men jag har vittnen till händelsen.) Och då bör där väl också finnas fisk i vattnet? Om nu inte hägern var ute efter att leta grodor att äta upp.
 

Fjärilsinventeringen - hur går det med den?

Sådär - kan man nog säga. Dagens runda i Kungsmarken gav inte mycket; några rovfjärilar och en pärlemorfjäril som vi inte lyckades artbestämma fullt ut. Då såg vi betydligt fler "äkta" quadropeder (dvs inga sexfotingar vars ena benpar ibland är förkrympt/omvandlat); ett femtiotal nötkreatur, en groda, ett tjugotal får - och så en massa trevliga småhästar. Hur många kan man räkna till i den övre bildhalvan?
Tjugogradig värme och 100% solsken - men halv storm (vilket tydligt framgår av hästens fladdrande man - nederst till höger). Den kraftiga vinden, ihop med att nästan all vegetation längs inventeringsslingan var antingen helt avbetad eller nyslåttrad, var såklart en av anledningarna till den magra fjärilsförekomsten.
(Förresten: hur många ben har en ortoped?)  

Getingar!

Naturligtvis skall man inte ”plocka bort” getingbon med aktiva getingar, om de inte är till väsentlig olägenhet (utgör en fara) för omgivningen; vilket de naturligtvis kan vara, om de kommer för nära oss människor. Getingar är praktiserande rovdjur – tycker mycket om allt med proteininnehåll och dricker gärna söt nektar – men utför samtidigt väldigt mycket pollineringsarbete.
I aktuellt fall har getingar för andra gången (året) etablerat sig på vinden – lite väl nära för att det skall kännas helt komfortabelt. Första gången tillämpade jag en rensningsmetod som fungerade väl – och nedanstående är en beskrivning av den processen (om någon behöver och vill ta efter).
Såhär kan det se ut; såg ut första gången – och sannolikt även denhär gången.

Om getingsamhället är aktivt (vilt surrande getingar), skall man absolut hålla sig på behörigt avstånd för en första analys. Titta försiktigt upp på vinden och lys runt med en stavlampa för att se om boet hänger i yttertakdelarna – eller verkar vara gömt under isoleringen (den grå markeringen i det gula - strax ovanpå en svart isolerpapp och de underliggande orangea innertakbrädorna). Här är boet uppenbarligen etablerat på det senare stället.
Om getingarna fortfarande är aktiva med boutbyggandet, kan deras tuggande av material ganska lätt höras (åtminstone med stetoskop) nära taket inne i rummet under – och boets exakta läge därmed utpekas.
När väl detta är gjort tar man fram borrutrustningen och borrar två hål tätt intill varandra precis på det utpekade stället. Här måste man i samma moment förhindra, att någon tvärilsken geting direkt tar sig ner!
I det ena hålet trycker man upp en blompinne för att lyfta upp och skapa ett friutrymme under hela getingsamhället - och via ett sugrör i det andra hålet låter man sedan spraya upp lämpligt (godkänt) getinggift i  hålrummet under själva boet. Om avsedd verkan efter en stund uppnåtts (getingarna avsomnat), kan man sedan ta sig fram till själva boet – i det vanligtvis trånga vindsutrymmet – plocka bort det och rättställa takisoleringen igen.
I vårt fall just nu är det tydligen så pass sent på säsongen, att getingarna inte längre bygger nytt och därmed är det nästan omöjligt att ljudvägen hitta rätt ställe för en ”attack”. Då kan man lika bra vänta tills hela samhället ändå inför senhösten/vintern avvecklas (dör ut) av sig självt - med att göra ett boborttagande.

Förberedelser

Förbereder just nu en attack; undrar om jag fått med allt?

Borr, keps, stavlampa, blomsterpinne, sugrör, tejprulle, spray, borrmaskin, sladdlampa och stetoskop. Något ni saknar?
(Observera att detta verkligen inte har något med presidentbesöket i Stockholm imorgon att göra.)

RSS 2.0