Hur är detta tänkt?

Text- och bildkreatören tycks varken veta hur man stavar till kanin, eller hur en kanin ser ut! :)


Kasta inte bort er uttjänta skärbräda!

Plötsligt kanske ni också drabbas av att behöva tillverka ett kugghjul - och då är materialet i en plastskärbräda alldeles ypperligt. Det går att bearbeta med vanliga träverktyg. Alltså - fram med den gamla skärbrädan och karva ut ett kugghjul.
 
 Riktigt så enkelt är det förstås inte. Man måste börja med att göra en noggrann schablon med hjälp av passare och linjal. Markera därefter (körnslå) alla hållpunkter (centrumhål, kuggdelningsstyrhål mm) på materialskivan. Med hålsågklinga och pelarborrmaskin tas därefter ett grundhjul ut ur skivan - hjuldiametern svarvas till rätt storlek i nästa moment. Med hjälp av jigg borras sedan alla kuggdelningshålen så exakt som möjligt. Därefter plockas sticksågen fram; monteras fast i ett uppochnervänt läge. Ytterligare en jigg kommer nu till användning för att som sista moment såga ut alla kuggprofilerna; först ena kuggkanten - därefter den andra (var rädd om fingrarna!).

Är detta humor?

Häromdagen under en kortare bilfärd lyssnade vi som vanligt på radio. Någon – vet dock inte vem – var intervjuad. Tydligen var det en snubbe - känd för att formulera kortfattade lustigheter.  Jag brukar inte bli särskilt imponerad av sådana typer, men den här gubben hade faktiskt lite finess i sina tankegångar. Han sade sig ta fasta på vardagliga situationer och spinna vidare på dem. Bland annat framförde han följande två kortisar:

 ”En kille hade bestämt sig för att göra lumpen vid flottan – och väl där blev den första frågan (från ett befäl) till honom: Kan du simma? Va – svarade killen – har ni inte båtar så det räcker till alla!

”Gubben hade uppmärksammat att cykelfrämjandet genomförde lite förändringar i ledningen, varpå gubben rapporterade detta vidare med formuleringen: Cykelfrämjandet har bytt styre!”


Inget entydigt svar!

I en kommentar till föregående inlägg framkastades tanken på ett praktiskt experiment; en upprepning av Hans gamla gymnasielaboration med en roterande färgskiva. Här ser ni mitt resultat från dagens övning ute i ett delvis beslöjat solljus (och en entensiv storm). Till vänster är färgskivan utan rotation, men till höger går det undan med 3500 varv/minut.

Jag hade förväntat mig en betydligt "vitare" högerskiva; men förhållandena var långt ifrån ideala - vilket kanske kan förklara saken? Färgskivan blev en lite blek - dvs ej tillräckligt distinkt mm - utskrift från nätet (via en enkel RGB-skrivare) - och varvtalet var kanske i lägsta laget.

Tänk om

man såg allting i inversa färger i förhållande till de riktiga. Exemplen nedan förekom i inlägget innan också - och jag har ju flera gånger tidigare här på bloggen inte kunnat låta bli att "vända på" verkligheten. Det ger ofta helt andra egenskaper åt föremålen - se bara!

Men vad begreppet "inverterad färg" egentligen innebär rent fysikaliskt, har jag ingen aning om; ovan har jag bara nyttjat MS paint. Komplementfärger tror jag innebär ömsesidiga diametrallägen i en färgcirkel? Nej - det där med färger och deras återgivning är nog ganska komplext att förstå sig på - fullt ut. Digitala färgbilder återges väl enligt någon additiv färgblandningsteknik (ex TV- och dataskärmbilder), medan målade eller i övrigt helt analoga bilder följer färglådeblandningsprincipen - bara en sådan sak!  

Från vallgrav till takmossa

Tänkte att det kunde vara dags med en liten bildserie över "projekt" som jag ägnat mig åt - i mångt och mycket tillsammans med Bodil - efter pensioneringen. Just nu känner jag av en viss idétorka, men inspirationen kanske återvänder så småningom.
Det började med vårt stenparti med vallgrav, träbro och en massa växter.

Sedan blev det en bänk och bord för fikastunder i eftermiddagssolen.
 
Därpå några raka betongkrukor för diverse snigelfri odling.
 
En mobil hopfällbar och justerbar drivbänk för till exempel späda tomatplantor.
 
Ett fågelbad/-dusch med cirkulerande vatten och anpassat vattendjup (via olika stenar).
 
Blomkruka i betong med lutande väggar (hittills tillverkad i fem exemplar).
 
Och slutligen (?) en motordriven roterande takborste för mossbekämpning.
 
Det var nog allt?
 
 

"The Human Brain Project"

Enligt senaste numret av NyT är detta ett nytt forskningsprojekt av jätteformat - tillsammans med grafénforskningen; det största i EU's historia. Nio miljarder kronor ligger i en tioårsbudget! I USA sker något liknande - med självaste Obama som initiativtagare och målsättare. Att kartlägga och förstå hjärnans funktionalitet - för applicering på och tillämpning inom en massa områden av vitala intressen - är vad det hela går ut på.

Mina egna - ännu så länge högst begränsade - studier/kurser inom den kognitiva neurovetenskapen har verkligen inneburit ett starkt intresse för en egen fördjupning inom detta fascinerande vetenskapsområde. Med min dator- och telekommunikationstekniska bakgrund är det främst minnesfunktionens innersta kärna, som jag skulle vilja förstå mer av. Tidigare här på bloggen har jag ju liknat vår hjärna vid ett jättelikt kombinatoriskt nät, där de olika nervcellstrukturerna utgör den bärande kärnan i all funktionalitet.
Tänk till exempel på vårt synsinne. Ögats receptorer registrerar ljusintryck (våglängd, intensitet o s v) som signaleras vidare genom synnervens ”transportneuroner”; ett dataflöde som passerar hjärnans olika interpreteringsstationer innebärande att vi slutligen ”ser” det ögat kontinuerligt fångar. Om man därpå tänker sig, att ögonlocket stängs, då förmedlar ju dataflödet plötsligt bara ett mörker. Men trots det – om vi ”vill” – kan vi ändå se den senaste vyn; fångad precis innan ögat stängdes. Hur går detta till?
Enligt min högst personliga tolkning (vet tyvärr ingen befintlig litteratur som kan bekräfta detta) beror detta på, att ”valda” delar av denna senaste bilddataföljd (delvis i ett interpreterat/packat format) ligger kvar i hjärnan – fast nu till en hopknuten slinga (loop av nervceller) som cirkulerar bilddata förbi ”samma” syntolkningsstationer i hjärnans synsinne. Just denna typ av längre eller kortare neuronslingor betraktar jag som vårt minnes innersta del. I en återkopplad slinga kan data ligga kvar och snurra runt (kommas ihåg); så länge slingan får energitillförsel, men i en öppen ledning av seriekopplade neuroner försvinner data ut i tomma intet.
Nedanstående bild är hämtad ur min kursbok och visar några olika neuronutseenden. För den som är bevandrad i digitaltekniken och den booleska algebran är detta lätt att förstå som grindvarianter.

     


Om Sydsvenskan kan,

så kan väl jag också! Jag har ofta irriterat mig över SDS' dåliga tidningsfotografier (de har gudbevars bra också). Det är allt ifrån jättesuddiga motiv - till helsidesbilder med ett pyttelitet huvudmotiv och en helt ointressant bakgrund i övrigt; ett - som jag tycker - helt förkastligt slöseri med dyrt tidningspapper. Jag ser inget värde alls i detta - inte ens något konstnärligt.
Nåja igår såg jag årets första nyckelpiga tappert komma spatserande i solgasset utanför huset. Bilden - tagen på en decimeters avstånd - blev såklart oskarp; men vilken välkommen kämpe!

Nu kan det avslöjas

Mitt senaste projekt har inneburit att konstruera och tillverka en specialborste - och här ser ni resultatet. (Ännu återstår dock "några detaljer", innan borsten är helt komplett.)

I nuläget finns bara en halvtaskig demovideo:

Så vad tror ni, att borsten skall användas till? Ledtråd: bara en kort bit av borstskaftet är synligt. (Sanningen att säga; det långa skaftet finns bara i sinnevärlden ännu så länge.)
 

Ingen tvekan längre

Det ÄR vår!

En bra bit på väg

Nästan alla delar till min "hemliga" apparat är nu tillverkade. Antagligen är den inte så hemlig längre, eftersom ni sannolikt redan listat ut, vad som är på gång? Om inte så lär det klarna betydligt, när alla detaljer är ihopmonterade - ett jobb som snart vidtager. Sedan blir det spännande, att se om allt fungerar som tänkt. (Det har framförts tvivel på den saken, kan jag avslöja.) Här är bitarna:

A = skänkel med inbyggt kullager
B = främre skänkeldistans; lagerhus för drivaxel med vinkelväxelkugghjul
C = borstbäraxel med vinkelväxelkugghjul
D = bakre skänkeldistans; fäste för apparatskaft
E = rörskaftdel
F = vinkelställd borstmodul

(Jag tar tacksamt emot tips på, var man kan få tag på fler begagnade raka dammsugarborströr. Sådana - eller något liknande och lätt - kommer att behövas "i massor" för att få till ett apparatskaft.) 
 

Idag är det vår!

Enligt min definition så börjar våren alltid den 1:a mars. Sen må vädergubbarna säga vad de vill. Och just i år verkar vi vara överens. Ett annat förhållningssätt som min tradition bjuder är att just idag plocka bort utegranen. Detta är den sista vinterbilden


och en kvart senare - den första vårbilden 2013!

RSS 2.0