Redskapet

Redskapet som drogs av den stora gröna traktorn var en jättebred kombinerad kultivator och harv; d v s modernaste typen av jordytbearbetningsredskap. Bilden är tyvärr inte riktigt rättvisande - beträffande maskindimensionerna.

Resonemanget kunde ha varit: såhär sent på säsongen är det osannolikt, att man sår någonting; d v s en såningsmaskin kunde nog uteslutas. Däremot tänkte väl bonden, att den nyplöjda åkerns ganska lerstyva tiltor behövde bearbetas och redas till - ett jobb som annars brukar utföras tidigt på våren; då vintertjälen alldeles gratis brutit sönder dessa tiltor.

En "Puggle"!

Ja så kallar lokalbefolkningen den australienska echidnans nyfödda unge. Detta har vi fått veta av våra vänner på Echidna Walkabout Wildlife and Nature Tours i Melbourne. (Den övre bildhalvan nedan har vi fått av dem - den undre har jag tagit själv på Taronga Zoo i Sydney.)

De har också berättat lite mer om detta märkliga djur. Honan "värper" ett befruktat ägg som hon direkt placerar i ett hudveck på magen. Observera att detta inte är samma organ/kroppsdel som till exempel en koala- eller känguropung. Inuti det kroppsvarma hudvecket ruvas ägget därefter under en viss tid, då mamman samtidigt sköter sina dagliga bestyr; födosöker, äter och vilar. Efter ett tag kläcks ungen fram ur ägget, men får ligga kvar i mammans hudveck tills den vuxit sig för stor för utrymmet där. Då gömmer mamman den på säkra och skyddade ställen på marken, medan hon själv fortsätter sitt födosökande. Under hela tiden från kläckningen till en viss storlek/ålder hos "puggeln" dricker (diar) den moderns mjölk.
Det märkliga sammanträffandet är nu, att båda bilderna är tagna på Taronga Zoo i Sydney; den övre ganska nytagen - och den undre för mindre än ett år sedan (då vi var där). Kanske bär den adulta echidnahonan just när bilden togs omkring på en liten puggle i sitt maghudveck? Helt fantastiskt i så fall!

Ahnä - inte en traktor till?

Jo det är precis vad det blir. Men den här gången kommer bilden tillsammans med två frågor, för er att besvara.

Vad kan det vara för redskap, som bonden nu har kopplat efter sin traktor? Och varför har traktorn försetts med extrahjul både fram och bak - och på båda sidor (totalt 8 hjul)? Ledtråd: Bilden är nytagen idag och det är samma åker som för några dagar sedan blev gödselbemängd och därefter plöjd.

Glashala tak

Igår morse - liksom denna morgon - var det minusgrader med en förrädisk isbeläggning på taken. De flesta dagar om året finns det ju inte så värst mycken anledning att kliva runt på yttertaken, men just igår hade vi beställt hantverkare som skulle ditupp och byta nockbanden. Nockbandet är en slags övertäckning av själv tacknocken högst upp och viks ner över en bit av översta raden takpannor för att hindra vatteninträde där. Ovanpå allt detta ligger sedan själva nockpannan - i vårt fall av rödfärgad cement. Hantverkarna var på plats redan halv åtta, men kunde så klart inte kliva omkring på ett isbelagt tak. Först några timmar senare - när solen verkat - kunde gubbarna sätta igång och dona med sin uppgift däruppe. Det blev ju ett kanonväder!

Find the animal

Of course you can see the lady on this picture - but can you see the bird? At first I had some trouble doing it myself, but you can notice it on the ground between Janine and the hill in the upper left corner.


Janine and Roger are the founders and owners of Echidna Walkabout Wildlife and Nature Tours in Melbourne; a very nice company dealing with true nature tourism, and research in a wide field of Australian animals; e. g. koalas, kangaroos and emus. We have visited them twice – and really also advice you to go down there some time.
Janine told me, that the bird in the picture is a female Malleefowl. They are fantastic birds in many ways; not only do they blend into the surroundings more or less completely (camouflage capability), they  (one male and one female together) also create nest mounds with huge dimensions, and gather material for that building construction from a very wide area around the nest. The actual mound on this picture – only partly covered – is about 100 years old, has a base diameter of 10 m and is 3 m high! Malleefowls place their eggs within such a nest – underneath some top cover – in rotting vegetation, and use the generated heat from that process to incubate their eggs; very clever indeed!

3 timmar senare

Knappt hade skitosen börjat skingras efter de första vändorna med den stora dyngsprätten, förrän bonden kom ut med nästa jätteekipage. Det var ytterligare en stor traktor med efterhängande 7+7-skärig plog av så kallad vändtyp.

Nu ikväll har maskinerna tystnat och åkern ligger nyplöjd (en verklig fröjd för ögat); med gödseln djupt nergrävd (en fröjd för näsan).  
  

Lukt, doft eller odör - välj själva!

Idag "körs det skit" på åkern här utanför. Det är bonden som är i full gång sedan ett par timmar. För egen del störs jag inte så mycket av lukten; utan känner snarast en längtan tillbaka till livet på en bondgård. Som vanligt kunde jag inte låta bli att plåta situationen och förgrysas över de monstermaskiner som det moderna storskaliga lantbruket numera använder. Detta direktdrivna dunderekipage rymmer säkert 10 gånger så mycket skit som vår gamla hjuldrivna pyttegödselspridare. Och som det ryker sen'.
 

Trädgårdsarbete

Precis lagom väder för att höstgräva trädgårdslandet och klippa bort en massa vissnade saker från rabatterna.
Till och med blommorna i Krukan åkte i komposttunnan - något som Knut hade svårt att förlika sig med. Han vaknade inte förrän vid 14-tiden idag och när han så småningom kom ut på sin sedvanliga trädgårdsrunda, verkade han helt förvirrad över all växtlighet som saknades. Man kan undra, vad som för en stund snurrade runt i hans katthjärna - pannan är lagd i djupa veck.

I Lund ...

var det minsann också + 20 grader idag!
Och alls inte bara i Helsingborg och Munka Ljungby - som TV snackade om.

En ledig parkeringsplats -

just här - idag!  Hur är detta möjligt?

Är det verkligen på det viset, att Sydskånska nationen velat hedra min gamla Fiat 600 - genom att aldrig mer upplåta platsen åt någon annan bil? PÅ fotot nedan - från 1965 - står Amandus (Bodils namnförslag) just på denna plats.

Från drumlin till sandur

Detta låter måhända som namnen på två påhittade fantasidjur. Men det rör sig istället om helt korrekta benämningar på två geologiska bildningar i vårt skånska landskap. På bilden nedan är vi (min geologikurs) på promenad - från läsidan - upp mot toppen av en "drumlin" belägen vid Dalby nya stenbrott - intill riksväg 11.
Det är en jättedroppformad moränavlagring (en osorterad jordart) som inlandsisen i sitt aktiva framryckande skede grovformade för säg 20000 år sedan.
Men vi har ju ingen glaciäris kvar i Skåne, så någon gång för länge sedan - cirka 10000 år tillbaka i tiden - hade denna is redan börjat smälta av rejält (var inte längre aktiv) och blottat stora landytor igen. En del isklumpar dröjde sig kvar som så kallad dödis, men allt smälte efter hand och det bildades jättelika isälvar av smältvattnet som forsade fram mot lågläntare landskapsdelar. Ju längre bort från iskanten (avsmältningsstället) desto "långsammare" blev älvflödet; d v s lättare och lättare partiklar ur den osorterade isburna moränen kunde sjunka ner och avlagras längs älvbottenytan. Ilstorps stora sandtäkt sydväst om Sjöbo är ett mycket illustrativt exempel på en stor yta, där kornstorleken "sand" avsatts i flera meter tjocka horisontella svagt välvda lager; väl synliga på bilden nedan. Med andra ord så har det flödande vattnet inneburit en kornstorlekssortering - och definitionsmässigt säger man, att bland annat isälvsavlagringar är sorterade jordarter.

Denna bildning i Ilstorp är ett exempel på "sandur".

      

Paus

Kruktillverkningen har nu gjort vinteruppehåll men beräknas komma igång igen under senvåren 2013. Det hann bli fem stycken färdiggjutna krukor som sedan ett tag nu - fyllda med vacker blomsterprakt - står utplacerade hos de olika ägarna.

Den sjätte bilden visar hur en kruka ser ut; direkt efter formlossning och efterhärdning. En naken kruka väger 25 kilo, är armerad och har avrinningshål i botten; d v s att krukorna bör tåla vinterfrosten - utan att först tömmas på sitt innehåll. Som sagt - nästa år startar "produktionen" på nytt och redan nu ligger det en vilande beställning. (Observera att rubriken - "paus" - inte har någon koppling till, att detta råkar vara blogginlägg nummer 700!) 

På kunglig mark

Tre storkar under ivrigt födosökande på Kungsmarkens naturskyddsområde idag.

Vi var ute i samma ärende men behövde inte offra så värst mycket tid på vårt matsökande. Golfrestaurangens lunchservering finns ju precis bakom träddungen. Alla djur - inklusive vi människor - har ungefär samma hungerkännande tidsmönster under dygnet; d v s något att äta på morgonen, mitt på dagen och före nattvilan. Fast det finns ju undantag. :)

Vackra Fyledalen

Den säregna naturen - med en intressant och rik flora och fauna - är kvar; även om inte allt i övrigt är sig likt från förr i tiden. Här fanns en gång flera livaktiga "industrier" som sysselsatte många av ortens innevånare. Stenkolsgruva och sandtag, ett tegelbruk och så ett väl fungerande medelstort sågverk. Ingenting av dessa verksamheter är längre kvar; det enda som påminner om, att här en gång var "full fart" är denna gamla sågverkslänga. Den lilla husdelen rymde en ångmaskin som drev hela sågverket.

Jag kunde inte låta bli, att ta denna bil när vi passerade genom dalen tidigare idag. Här inne var det sågmästare Lundh som en gång hade kommandot - och jag har många trevliga minnen av denne yrkesskicklige och sympatiske man - ständigt med pipan i mun. 

  

Vad tittar man på här då?


Jo här (i Rödvig på Själland) är delar av Danmarks (även bitvis totala jordklotets) geologiska historia - sedan några hundratals miljoner år  - blottlagd. Den röda pilen markerar ett mörkfärgat lager som dateras till 65 miljoner år tillbaka i tiden; nämligen då en jättemeteorit med oerhörd kraft träffade Jorden i nuvarande Mexiko. Kratern efter smällen blev 2 kilometer djup och 20 mil i diameter! Kolossala mängder av Jordskorpan där (inklusive meteoriten själv) smälte och kastades långt upp i atmosfären - och spred sig över hela klotet. Jättedinosaurierna dog då ut (men vissa arter av dem "överlevde" dock i form av våra dagars fåglar) och nutida datorsimuleringar pekar på, att Jorden var totalt mörklagd under upp till 6 månader; inget solljus kunde tränga igenom. Detta totalt klotomspännande (!) lager syns i närbild på nästa foto.

Våra nejder var då en subtropisk djupvattenbassäng; med ett varmt klimat belägen nära ekvatorn. Kalkrika skal från vattenlevande djur har bildat de ljusa kalkrika sedimenten under (och över) "meteoritresterna". Eftersom meteoriter är kärnor från "himlakroppar" - i detta fall sannolikt från vårt eget solsystem - innehåller det mörka bandet troligtvis grundämnen som också finns i Jordkärnan! Som sig bör i en planetkärna; mycket av de allra tyngsta grundämnena - metaller som järn, nickel, iridium och krom.
Lite kuriosa är, att hussvalor nu häckar högt upp i överhängen (se blå pilen och bilden nedan) och trotsar all rasrisk utan att bära hjälm - vilket vi var strängt ålagda att göra.

Ny bildfråga

Vad är detta en delbild av?

Ledtråd: Det är ingen pryl som jag gjort själv :)

RSS 2.0