Kartfjäril

Även om fjärilsboken påstår, att arten blivit allt vanligare i Skåne de senaste åren, är det oss veterligt första gången, vi ser ett exemplar av den i vår trädgård. I värmen idag satte den sig flera gånger på blad i bruddeutzian. Den var väldigt svart med skarpa vita teckningar på vingarnas ovansida - och är i så fall sommargenerationen (andra generationen) av arten. En väldigt vacker fjäril - som bilden tyvärr inte ger full rättvisa åt på långa vägar.

Men inte nog med detta; så sent som igår satt en annan (för oss obekant) fjäril bland tomatplantorna. Den var ganska lik en vanlig nässelfjäril. Men i och med dagens fynd och en koll i fjärilsboken är det alldeles uppenbart, att "nässelfjärilen" i verkligheten också var en kartfjäril; fast av vårgenerationen (första generationen för året) - och färgmässigt helt olik sommargenerationen! Det var faktiskt lite spännande att uppleva.

VM i fotboll

Riktigt spännande och underhållande är det, att titta på fotbolls-VM för damer som nu har inletts i Tyskland. Svenskorna vann sin inledningsmatch mycket rättvist - men missade kanske lite för många målchanser för att erhålla spetsbetyg. Är rädd för att man kommer sitta klistrad vid TV'n veckorna framöver, men hann i varje fall igår (i pausen mellan de två matcherna) med lite trädgårdsarbete. Nu blommar tomatplantorna och är så stabila och stora att de klarar sig utan drivbänksskydd. Bänken är bortlyft, rentvättad och återupphängd på carportväggen i väntan på nästa års tjänstgöring.
 

Jordgubbar, örngott

med flera konstifika och förbryllande namn på saker och ting; vad kommer sig allt detta av? Jag har ingen aning - men hemgjord jordgubbstårta är gott! (Kanske även för örnar?)

"Gamla" midsommarafton

Den 23:e juni var för inte så länge sedan dagen, som många fortfarande anser vara den "riktiga" midsommarafton. Då som nu hade grönskan nått sin kulmen och naturens färger börjat övergå i lite mörkare och mer mättade färnyanser. I år med väldigt tjänlig väderlek för markgrödorna står betfält, potatisfält och inte minst vetefälten imponerande fullmatade. Utanför husknuten ser det ut såhär.
 
Lagom till midsommar skulle bonden ha klarat av sockerbetsgallringen och i bästa fall också ha hunnit bärga torrhöskörden in under tak. Arbeten som innebar mycken vistelse ute i solskenet och som ledde till, att man ofta ömsat nästipp-, örontopp- och ryggskinn en  första gång för året.

Lunds Energi går på djupet

igen? Jodå - fast den här gången verkar det högst befogat för att fixa någon vajsing på fjärrvärmeledningarna i Lilla Fiskargatan.

Men för ett antal år sedan - snarast som ett infall av storhetsvansinne - satsade bolaget stort (och blåögt påhejade av någon "expert" från LTH) i ett gigantiskt geotermiprojekt med avsikten att kunna få upp hetvatten ur underjorden. Men på den övningen brände man sig rejält - eller rättare sagt, det gjorde man inte alls, för det vatten som man med stor möda lyckades pumpa upp var knappt ens fesljummet. Projektet avbröts och kostnaderna bokfördes nog på någon typ av fiaskokonto; eftersom nötterna (nötet) i bolagets verkställande ledning garanterade, att vi kunder absolut skulle gå skadelösa ur äventyret. Men naturligtvis är dessa kostnader nu utfördelade på höjningar i alla mystiska energiavgifter. 

Förband; "rätt" svar

Ett skruv/mutterförband ser i princip ut som bilden nedan visar. Ingående bultar och muttrar kan dock ha väldigt olika utförande - beroende på teknik, tidsålder, tillämpning et cetera. 
  

Själv räknade jag till 22 bultar (se också kommentaren till originalinlägget), men nästa gång jag kommer till Hästholmens hamn, skall jag kolla på ort och ställe om det stämmer med verkligheten också.

Ett hedersomnämnade till Kajsa som hade hittat 18 bultar!

De vilda blommornas dag i Skåne

Den lokala Naturskyddsföreningen och Lunds Botaniska Förening stod som arrangörer för ett antal guidade vildblomsexkursioner på ett flertal platser i Skåne idag - bland annat i Kungsmarken utanför Lund. Men eftersom gårdagens MalmöMil gick lite hårt åt min ena hälsena, valde jag att göra exkursionen på egen hand - i lite långsammare takt. Dokumentationen syns nedan; dock utan artangivelser - eftersom familjens samlade blomexpertis befinner sig på Öland för närvarande.
 
 
 
 
 
 

UMB

Att "hålla sig torr - med stil"; ja det kan man göra, om man investerar 160 SEK i en Umbrella Messenger Bag.

Tänk er att kunna gå omkring i regnet - utan att bli våt - och dessutom prata i mobilen med en latte, smoothie eller dylikt i andra handen. Bildtexten säger, att det är fråga om en axelremsväska? Men jag tycker, att det ser ut, som om remmen är lagd upp över huvudet (som en kapuschong)! Observera att det inte är jag som säljer denna attiralj, så lägg ingen beställning hit.
(För övrigt kan ni också i NyT läsa om en tysk cykel - gjord i bambu!)


Total månförmörkelse

Knut bänkade sig tidigt för att kolla på månen; tiden gick och ingenting verkade hända. Men så började det väsa och fräsa från himlen och Knuts ögon "stod som körneslån i skallen". Uppenbarligen hörde han ljudet men såg ingenting förrän efter ett tag.
 
Och därefter glömde han bort allt vad månförmörkelse heter - och det gjorde vi också; strunt samma!

En för mycket?

Just nu har skatföräldrarna full aktivitet i att hitta mat åt sina årsungar. Men av något skäl är det inte alltid som alla ungar i en kull får samma chans. Den här blev övergiven för några dagar sedan och får nu klara sig själv - bäst det går.

Förhoppningsvis går detta bra, eftersom ungen ser välmående ut och verkar försigkommen. Att mata den separat är inte så enkelt eftersom alla andra mer etablerade skator, råkor och kajor oftast hinner före till matbordet.  

Förband

Det här gamla handdrivna vinschspelet fanns i bild för några dagar sedan.

Dylika robusta gamla mekaniska prylar med rejäla kugghjul kan jag titta hur länge som helst på. Det vanligaste sättet att fästa och sammanfoga olika maskinelement på den tiden var att nyttja så kallade skruvförband. Och då kunde det gå åt väldigt mycket skruv och mutter - som synes. Frågan blir alltså: Hur många bultar (helt eller bara delvis synliga/skönjbara - med eller utan synlig mutteranordning) finns med på bilden?

Strand

Rubriken syftar inte på området mellan hav och land i allmänhet. Nej detta är beteckningen på författarinnan Ellen Key's fastighet på sluttningarna mot Vättern alldeles sydväst om Ombergs hjässa. Hit kunde besökare i gamla tider ta sig via en roddtur från närliggande Hästholmen - vars hamn finns i bild nedan.

Till Hästholmen kunde man åka tåg och det var det många av Ellen Key's gäster som gjorde; vänner, författarkollegor, kungligheter antingen promenerade eller åkte per båt bort till hennes hus. Ellen Key dog 1926 men hann innan dess göra sig känd som radikal samhällsdebattör och stor författare. Pengar hon fick för försäljningen av boken "Barnets århundrade" (utkommen år 1900) gjorde det möjligt för henne att skapa sig denna vackra bostad. Ellen Key var utbildad lärare och det var först vid 61 års ålder som hon flyttade in på det nybyggda Strand. Hennes levnadsöde är starkt engagerande - och det upplver man bäst vid ett besök på platsen; med en kunning guide som berättare. Min Mor pratade ofta om Ellen Key och vi besökte också Strand en gång  i min barndom. Efter det har det nu på senare år blivit flera besök där och det är lika stämningsmättat och fängslande var gång.  

Relaxed

Kan någon illustrera begreppet tydligare än Knut?

Ute sitter trädgårdsharen och mediterar och här - i Johans kvarlämnade fåtölj - kopplar Knut av; efter ytterligare en ansträngande dag. Eller är det möjligen en sjukgymnastisk pose, som han lärt av Johan?

Kvällsandakt

Nog ser det ut som "vår" hare är djupt försjunken i någon sorts stilla aftonbetraktelse.

Tydligen har den funnit en fristad här i trädgården, för nu återvänder den så gott som varje dag. Om det kommer en hund förbi utanför, drar haren sig bara längre in på tomten; en mysig typ!

Ankorna i Ystad

Kursen i ekologi är avklarad - ytterligare 15 högskolepoäng är insatta på LADOK-kontot. Den här gången räckte inte resultatet till VG, men det var bra nära - och med tanke på kursens omfattning är jag väldigt glad och nöjd ändå. Projektarbetet gick ut på att studera dammfåglars (gräsänders m fl) födopreferenser; bland annat ville vi se hur väl Ideal_Free_Distribution-teorin stämmer in på verkligheten. Ett av försöksmomenten blev till exempel att observera de "idealt fria" fåglarnas val av olikfärgade (karamellfärg) brödbitar. Fyra brödbitshögar placerades på marken intill respektive försöksdamm. Det var ofärgat vitt (neutralt), gröninfärgat, rödinfärgat och blåinfärgat bröd i respektive hög. Ankornas - i Ystad klosterdamm - preferenser framgår av figuren (bild ur projektrapporten) nedan.  

På den lodräta axeln visas brödhögarnas "försvinnandetakt"; d v s vid 100 (%) är respektive hög uppäten. Den vågräta axeln visar försökstiden - från utplaceringen av brödhögarna. 10 tidsenheter motsvarar i verkligheten c:a 5 minuter. Uppenbart är att den ofärgade brödhögen gick åt allra först (utan minsta tvekan från fåglarnas sida). Därefter gav man sig på den gröna högen. Det var med lite större skepsis som matgästerna närmade sig den röda och till sist den blå högen. Sannolikt hade man ratat den blå högen - det gjordes nämligen på de övriga tre testplatserna - om det inte vore för, att Ystadsfåglarnas hunger verkade vara alltför dominant. Vi i projektgruppen försökte sammanställa en vetenskaplig förklaring till vad vi såg - och varför, men det vore självklart väldigt intressant med lite synpunkter från er läsare. Så vad kan man säga om Ystadsankornas beteenden; mer än att de verkade offra sig helt i vetenskapens tjänst?    

Stenen ligger kvar

Den årliga besiktningen av STENEN är avklarad - och ännu så länge har den inte rasat ner i Vättern. Dessutom hittade vi Bodils sten också; bara ett stenkast bort.
 
Den senare stenen har tills vidare ingen namnskylt, men det kommer att ordnas till nästa år.
Om man ändå är i krokarna är ett besök i Alvastra klosterruin också att rekommendera.

I drivbänken

Tomatplantorna verkar trivas i det vindskyddade läget. Snart är det dags att binda upp dem igen; en bit högre upp - och då är det praktiskt att kunna lyfta bort hela "huset" först.

Att måla en dörr

Det kan ha sina sidor; speciellt om dörren hänger i söderläge och solen strålar för fullt. Man skall ju aldrig måla i direkt solsken, så för att komma in i skugga är det enklast att hänga av dörren. Bort med alla beslag och lägg föremålet horisontellt under tak. Då behöver man heller inte riskera att färgen börjar rinna. 
 
Allting gott och väl - så långt. Bara en enda liten fluga som fastnat i den blöta färgen. Men nu är färgen torr och dörren skall hängas tillbaka på plats i karmen, innan mörkret faller. Och det är nu som problemen visar sig. Man kan ju inte greppa en nymålad dörr hur som helst, om man vill undvika tafsmärken överallt. Dörren väger ungefär så mycket som man orkar lyfta med obekväma grepp och att då passa in den mot tre samarbetsovilliga gångjärn blev en liten prövning. Fast efter många svettdrypande försök under en halvtimmes tid, hänger "skiten" på plats igen. Svårigheten är att se alla tre gångjärnen samtidigt - på så nära håll. Skelögdhet hade underlättat!

 


Ytterligare en smart uppfinning

Den här prylen kanske inte kan mäta sig med den mekaniska knytapparatens (från tidigt 1900-tal - och förut presenterad här på bloggen) sinnrikhet, men den har definitivt uppfinningshöjd och utmärkt god funktion - trots sin enkelhet.

Potatisskalaren - hur skulle man klara sig utan den!? Miljövänlig, i stort sett outslitlig och tillverkad av inhemska råvaror. Jag vet dock inte vem som sitter inne med patentet - eller om det ens är svenskt. Inlägget skulle ju kunna öppna för en gissningstävlan; vilken är potatissorten respektive - vad blir det till kvällsmat?

RSS 2.0