På temat dricka;

Om katten  - vid sitt drickande/lapande - är noga med att inte väta ner sig i onödan, ser ni här ett ganska annorlunda tillvägagångssätt.
 
Detta lär ha hänt i Australiens hetta; en törstande koala hade sökt sig ända fram till människoboningen och där erbjudits en skål med friskt vatten. Bäst att passa på att tvätta sig också; det kan dröja länge innan nästa möjlighet till bad dyker upp. Och vattenkulören avslöjar, att det nog var ett tag sedan sist. Vem kan motstå dessa charmtroll? (Tack för de fantastiska bilderna - Ruth!)  

2 riken;

5 släkten; 7 arter och 18 individer (solrosfröna ej inräknade).

3 olika duvarter av släktet Columba, 3 bofinkar (sitter i häcken), 1 skata, 1 fasantupp samt en massa solrosfrön. En vaksam men fredlig stämning präglade måltiden.

Sankt Laurentius

Det är namnet på kvarteret vid Kyrkogatan i Lund där nu Domkyrkans besökscentrum sakta växer fram. Sorgligt nog fick kråkfåglarnas mer än hundraåriga boträd stryka på foten för detta påhitt. Det vill verkligen till, att det blir något fint av det hela, annars lär alla råkor, kråkor och kajor höra av sig på nytt.
2010-06-20

2010-11-20


Optimus no 5

Det är typbeteckningen på vårt gamla fotogenkök. Det är inte mycket använt, men till jularna fungerar det utmärkt att värma glöggpannan på utomhus. Årlig översyn med funktionskontroll är härmed avklarad.

Visst är det en skönhet?

Konsertdags

Om mindre än två veckor håller Bleckhornen sin årliga julkonsert - ett evenemang som man bara inte får missa!

Som student har man 40 SEK (!) rabatt på biljettpriset. Tiden är angiven till "18.00 (..)". Akademisk tid i Lund är ju lite speciell - med kvart och dubbelkvart ibland. Vilken starttid gäller här i praktiken - och varför borde man kunna säga, att det finns redundans i tidsangivelsen som sådan i just det här fallet?

Granater?


Nej - detta är inte två skarpladdade ägghandgranater. I så fall borde det åtminstone ha funnits en varnande gulmarkering på prylarna. Men vad är det då?
Ledtråd: Prosit!

3,2 ...

... lapningar per sekund är Knuts törstsläckartakt; vid vattenintag från stråle ur badkarskran. (Idag kände han för att ställa upp för fotografering.)
 
Metoden borde kanske inte kallas lapning, men tungans rörelse utanför munnen ser - åtminstone för blotta ögat - snarlik ut. Med lite god vilja kan man se, att tungspetsen inte böjer uppåt (som en soppslev) utan istället formas i en böjning neråt/inåt. Här hade krävts tillgång till ultrarapidfilmning för att verkligen kunna avgöra, hur delar av vattenstrålen egentligen hamnar i kattens mun. Att helt sonika låta vattenstrålen rinna rakt in i munnen - vore naturligtvis ett alldeles för plumpt dricksätt; och långt under kattens värdighet!

Prisade snöflingor

Huruvida man skall "prisa" - eller inte - snöflingorna som just nu faller utanför fönstret tål ju att fundera på. Men passande nog råkar jag ha en notis ur Ny Teknik framför mig; om en amerikansk fysiker som nyligen fått Lennart_Nilsson_Award för sin avbildning av konstgjorda snökristallformationer. Enligt uppgift åstadkommes de "bästa" flingmönstren vid framväxten ur minus 15-gradig (d v s underkyld) vattenånga. 
 
I dagarna lär det förresten komma ut en serie svenska frimärken med snöflingebilder från Kiruna.  

MIT hann före

SDS refererade härom dagen forskningsresultat från Massachusetts Institute of Technology om katters drickande. Själv har jag länge studerat med vilken finess som Knut lapar i sig vatten; från sin stora hink, från en tunn stråle ur badkarskranen - ja till och med från ett stuprör!
 
Man kan med blotta ögat se, att en katt inte plumsar i med tungan - som en hund - så att det skvätter åt alla håll och kanter; utan istället via sin intelligenta listighet förstår att utnyttja fysikens lagar på optimalt sätt för att få i sig vätska utan spill och kladd. Här är en länk till en upptagning i slow-motion. (Ibland inleder en kort reklamsnutt innan själva lapfilmen från Reuters kommer.)

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/487942-kattens-hemlighet-avslojad

Förloppet är i korthet följande: Katten skjuter ut sin tunga mot vätskeytan. Genom att tungan i flykten vrides till en ganska platt  frontform åstadkommes inget genombrott av vätskeytan vid islaget - utan enbart en snabb undanträngning av en viss vätskemängd; en aktion som (med inblandning av Archimedes) leder till en reaktion i form av en uppskjutande/rekylerande vätskepelare. Den pelaren häftar vid tungans platta del via adhesionskrafterna mellan vätskemolekylerna och ytstrukturen hos tungan - och dras sedan ytterligare uppåt av tungans rörelse. Timing och uppfordringshöjd anpassar katten så, att optimal bit av vätskepelaren hinner in i kattens mun - och stannar där via stängning av munnen - precis innan tyngdkraften annars skulle ha ryckt loss hela vätskepelaren och skickat densamma tillbaka till tråget. Man kan säga att "suction pull" (ett fenomen som Kajsa och jag tidigare pratade om i samband med savens uppstigning i träd - d v s höjder upp över 75 meter!) har ett finger med i spelet också. Så säg inte att en katt inte behärskar fysik! Hur lång tid tror ni förresten, att en katt skulle behöva ha på sig för att lapa i sig - säg ½ dl vatten: under halvminuten, c:a 1 minut, eller flera minuter? 

Skånska slott

Här var det julmarknad idag.

En väldigt fin och välorganiserad sådan - som upptog den södra slottsdelens alla våningar. Men vilket slott är det frågan om?
För att göra saken enklare för er, har jag tagit med en interiörbild från rummet högst upp - vid pilen.

Och för att göra det ännu lättare kan jag upplysa er om, att det är tvenne mangelbräden som ligger på bordet.
Fika - kaffe/te med delikat äppelkaka och vaniljgrädde - kunde avnjutas i Riddarsalen på plan två i västerskeppet.

Fasantuppen är tillbaka

Ett år går verkligen jättefort; nu börjar frostnätterna smyga sig på igen - inte konstigt, att "vår" fasan känner sig behöva proviantera lite extra då och komma ända fram till fågelmataren och hacka i sig några solrosfrön.

Men lite varsk är den allt - inte för Knuts skull; därvidlag har den inget att frukta, men strax utanför häcken är det en ständig ström av flanörer med hundar i koppel. Själv kommer jag alltid att med viss avsky tänka på gångna tiders klappjakter på fasan och annat småvilt som anordnades vid godsen hemmavid såhär års. Det kanske var spännande upplevelser då - men att gå i ett sådant drev nu känns helt otänkbart.  

Rapportskrivning pågår

Lägger just nu sista handen vid den obligatoriska rapporten från fältstudien om kråkfåglars beteenden. Det var mödan värt - på många sätt - att tillbringa ett antal timmar i Botan i sällskap med alla råkor, skator, kråkor och kajor där. Protokollsanteckningarna blev omfattande nog för att få ut lite statistik också.

Den 10:e november skall allt vara inlämnat till institutionen för bedömning, men redan nu känns tomheten efter en kurs som varit mycket givande och intressant.

Alla helgons dag

Som så många andra har även vi besökt kyrkogården idag. Men sedan några år tillbaka har vi valt att ihågkomma våra bortgångna nära och kära med en tänd marschall hemma i vår egen trädgård - istället för vid respektive gravplats.

Sjölund-sjön

Snart har det gått ett år sedan förra inlägget om denna sensation; ett nybildat innanhav i Lund. http://slannajten.blogg.se/2009/november/ny-geologisk-sensation-i-lund.html#comment Kanske var det klokt att vänta 12 månader med att publicera ett vinnande namnförslag - för man kunde ju inte veta om det hela bara var en dagslända. Men nu är detta redan en etablerad insjö med ett rikt fågelliv året om.

Grattis Elin till ditt vinnande namnförslag!

Råkspaning

I min pågående kurs om komparativ kognition ingår också ett obligatoriskt moment med praktisk beteendeobservation. Utrustad med varma kläder, kikare, klocka, protokolltabell och penna - här på en bänk i Botan - slutförs denna fyratimmarsuppgift.

Just idag var observationsobjekten - de synnerligen intelligenta kråkfåglarna - aningen oroliga eftersom parkarbetarna var fullt sysselsatta med att blåsa ihop nedfallna höstlöv - och deras maskiner är verkligen inte tystlåtna. Såhär års är råkorna (såväl som många andra fågelarter) mest sysselsatta med att leta föda, äta och spara/gömma undan mat inför vintern. Det går lugnt tillväga; med väldigt få skärmytslingar. Man anar dock, att kråkan betraktas med viss respekt från de övriga kråkfåglarnas sida.

RSS 2.0